2november

Egentligen är allt tillbaka till samma, samma ovisshet, samma känsla. Samma undran. Egentligen vart det varken ett avslut eller en nystart när jag i efterhand tänker på det, och fått känna på det lite mer. Det är bara.. samma. Lika lite som det kändes att det varit problem när ja väl var där, lika lite känns det som de jag ens varit där. För allt är samma som före.
Tro mej, detta är inte enkelt. Fortfarande lika jävla komplicerat. Och det gör mej totalt galen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0