duktigt

Ibland undrar jag hur jag riktigt tänker, typ utsätta mej själv för nåt ja vet kommer göra ont. haha, de är bra... inte. 
Fattar inte varför ja ska söka upp massa,kollar runt och tänkt på han så mycket. Vet precis hur de kommer kännas efter men ändå gör jag de.
Allt bra skriker glöm. Vilket tyvärr inte är lika enkelt som de låter.
Men att spela. Och tänka på glada saker, och att bara le, gör allt bättre för stunden. Men oftast kommer de ikapp en om kvällarna.
Med det kommer bli bra. Tillslut.

litekul


21november

En liten grej bara......Muse-London-11 September 2010!!!.. Med Lina, Simon och någon ännu okänd. Lite bäst de kommer bli.
Ett smakprov på mina Photoshop skills hahaha

Ed.. Jake.. Ed.. Jake........

Jeeeepp! New Moon gjorde mej inte besviken för fem öre. Visst, vissa scener som finns med i boken saknades i filmen. Men ändå! Sjukt bra var den:)
Såå. Hur blir de nu...Team Edward eller Team Jacob? Finns inget svar på den frågan.

aldrig

nej, aldrig. är det sant, finns det inte sen. inget alls. för är det sant, så.. nej. Ingen mer väntan. hejdå.

kyla

Om jag blundar hårt och önskar riktigt mycket...kanske det kan bli sommar och Göteborg 09 igen.

8november

Tänk hur olikt, från vad man trott, någonting kan bli.
Människor som inte förväntar sej något, som inte funderar på annat än just nu, måste ha det betydligt enklare. Önskar att man kunde leva lite mer på det sättet, men verkar vara en omöjlighet, särskilt när man är som person sån alltid tänker på alla delar, hur allt kan utvecklas på alla tänkbara sätt, utom de "värsta".
Att inte ha förhoppningar och förväntningar är tydligen något man måste lära sej, vare sej man vill eller inte.
Men om det nu är så, att det inte är tänkt nu, men sen. Kommer vi då kunna gå tillbaka till det. Ännu en fråga som liksom snurrar runt. Och även den har inte med nu att göra, utan just sen.

Allting går rätt kasst just nu. Pluggandet liksom bara står still, kommer ingen vart. Nästan som om det inte fanns mer plats att trycka in grejer på, hela jag är redan full med allt annat än skola och plugg. Allt känns baara jobbigt.
Och höstmörkret gör det verkligen inte bättre.

5november

Allt som krävdes för att bloggen skulle komma igång var tydligen nåt rätt jobbigt. Meeen får väl se de positiva i me de då.haha
Pratade just med min vän Simon om att ja är lite orolig. Över en fläck, ett födelsemärke.. som inte varit med sen födelsen. Får man kalla de födelsemärke då?.. solfläck? eh.
Aja, iaf är det rätt lustigt. Har inte speciellt många födelsemärken.... solfläcker.. inte som en viss prickigkorv.. ajajaj, .. ännu en påminnelse...."Älskling du ser ut som en prickigkorv"
men jaa, jag har iaf 5 st små prickar på armen, som tillsammans bildar mitt stjärntecken, fast spegelvänt. Vilket är rätt mysko, lite små skoj sådär.
Sen, på mitt huvud. Har en fläck på varje tinning, en mitt på skallen och en liten prick precis där jag har min bena.
Och anledningen till att jag är orolig, är den högra fläcken. Han är liksom inte samma som dom andra. Han är typ mörkhyad, medans resten är i min vanliga födelsemärkes färg.
Är det cancer? Har jag solat för mycket, och min fräkniga hud fått nog?.
hahaha, värsta tänkbara direkt! är nog bara en liten pigmentfläck, men jaa, ja är lite orolig, får ta och googla runt lite nu.

Förövrigt har jag inte varit med om nån konstigare dag, känslomässigt. Allt har verkligen svängt både värre och ryckigare än Lisebergsbanan i Götet. Måste nog få vara så ett tag. Men det blir bra, tids nog.

Sometimes Love Just Ain't Enough

"Kolla bara hur du mår nu, funderat på om du inte ska glömma o så är det menat så krockar vi nog ihop sen igen när och om allt blir bra"
Tydligen inte bara jag som tänker på det sättet. "Det kanske är tänkt, men inte just nu" Och självklart är det nog de bästa alternativet. Med det sura är fortfarande att jag inte är ensam om att ha känslor. Och de är just det som gör att jag inte kan se mej själv varken glömma eller gå vidare. Men vi går inte, inte nu.
Personligt rekord är det iaf. Mitt hjärta har nog aldrig mått såhär dåligt och fått så många smällar som under den senaste månaden.

Jag vet att jag är oerhört krävande just nu, och oftast bara pratar om en enda sak, men hoppas ni står ut och förstår. Men det känns också så knäppt, liksom, jag är ju inte ensam i världen om att vara med om detta, och inte heller första gången för mej. Känns så oerhört fult att hålla på att dalta om de här fram och tillbaka.
Känns som ja vill typ skriva ett tacktal till folk som stöttat de senaste veckorna, men känns mer som om någon dött när ja håller på såhär.
Nej mina vänner, kärleken är ej enkel.

Men iaf, Furstinna, hoppas bara att ja kan hjälpa dej lika bra nån gång.
nennenennehennenennen, tack!
Borde försöka ta en tidig kväll. Men vet ändå bara vad som väntar.

4november

Förkyld.. inte kul asså. Brände rätt rejält i halsen på väg till skolan i morse. Men förhoppningsvis blir det inte värre än såhär.
Hade iaf endast körkortsteoriprovet idag, matteläraren var sjuk, så ett litet glädje tjut kom fram ur min hesa hals. haha.
Sjukt efterlängtad än den asså!

Halloween09

Som jag skrev förut så vare Halloween parteeey i lördags med en massa trevliga människor:) Kul kväll.. som tyvärr slutade trååk med en stulen cykel som de flesta nog hört.
Men två bilder kommer iaf. Finns väldigt få, och ingen är speciellt bra, men bara för att liksom:)
Jaa, de va lite kul med vampyrtänder jaa

2november

Egentligen är allt tillbaka till samma, samma ovisshet, samma känsla. Samma undran. Egentligen vart det varken ett avslut eller en nystart när jag i efterhand tänker på det, och fått känna på det lite mer. Det är bara.. samma. Lika lite som det kändes att det varit problem när ja väl var där, lika lite känns det som de jag ens varit där. För allt är samma som före.
Tro mej, detta är inte enkelt. Fortfarande lika jävla komplicerat. Och det gör mej totalt galen.

RSS 2.0